fredag 5 september 2014

Freja och hennes syskon



Här på bilden ser man alla syskonen. Freja och Astrid är de två sittande damerna.


Här sitter nog Freja och Astrid längst ut till höger och vänster i mittenraden på. Föräldrarna sitter i mitten och har Linnéa i mitten. Ska kolla upp vilken som är Freja.


torsdag 4 september 2014

Frejas engelske vän


Freja hade en vän eller bekant, en prästson från England, som gav henne en bok, som hans far, prosten, hade skrivit om sina åsikter om hur världen hade förändrats under hans liv. Tyvärr får vi inte veta sonens namn, men det är nog han som poserar i uniform.


Boken skrev 1901 och Freja var då 26 år gammal. Hennes engelske bekant verkar ha skickat den i september 1902 från Ljusnedal i Herjedal, eller också var de där tillsammans. Kan de ha haft en romans?


Den här rätt tjocka boken har stått i min pappas arbetsrum så länge jag kan minnas, men jag har inte läst den förut, och att den var Frejas visste jag inte. Nu har jag gjort ett tappert försök att läsa den, men inte riktigt orkat med alla prostens åsikter om allt här i världen. Han var född på Jane Austins tid, före järnvägarna och han tyckte nog att den tidens snobbiga åsikter, att den som hade arbetat ihop sina pengar var mindre värd än den som var en gentleman, var rätt förlegade och ångrade att de under skoltiden hade mobbat pojkar som var söner till män som gjort en klassresa. Han ansåg även att dåligt behandlade folkskollärare och guvernanter knappast kunde göra en bra insats för ungdomens fostran. 

Däremot var han - långt före lattemorsornas tid - mycket skeptisk till den nya uppfinningen barnvagn. Dessa barnvagnar som dräller överallt i centrum och stoppar upp trafiken! De medför även att barnsköterskorna drar iväg i onödan till stadens parker och sitter där och flirtar med poliskonstaplar, som imponerar på dem med skräckhistorier om mördare och banditer, som de (barnsköterskorna) skrämmer upp barnen med när de väl har växt ur barnvagnen.

Om Freja någonsin läste boken (kunde hon engelska? ja, troligen, eller hur kunde hon ha umgåtts med den stilige prästsonen?) och vad hon tyckte om den, har jag ingen aning om.



måndag 15 juli 2013

måndag 21 november 2011

Freja tar avsked

Med några små anteckningar på innersidan av pärmen avslutar Freja sin kokbok.

1 matsked = 3 teskedar

1 dl = 5 matskedar

1 kaffekopp = 1 1/2 dl

1 tekopp = 3 dl

Fast hon skriver del ist. f. dl.

Så här skrev jag i det första inlägget om Freja:


Vem var Freja?
Freja Wilhelmina Euphrosyne föddes den 7 mars 1875 troligen i Borås. Hon var ett av tretton syskon, dotter till tapetserarmästaren Johannes Andrén och hans maka Alma Wilhelmina, född Andorf. Under sitt verksamma liv arbetade hon som kokerska och hushållerska åt fina herrar och efterlämnade sina samlade recept i en svart vaxduksbok. Dessa recept kommer så småningom presenteras på den här sidan.

Freja, som inte gifte sig och inte heller fick några barn, dog den 18 april 1966. Efter pensioneringen levde hon tillsammans med en eller flera systrar i föräldra-hemmet i Norrköping, enligt rykten inte alltid i full harmoni. På senare år var hon väl inte heller så pigg. 1960 när hon hämtades i bil till en familjefest, tittade hon storögt ut genom bilfönstret och frågade vart alla hästdragna spårvagnar tagit vägen.

Tyvärr finns det nog inte någon kvar som minns hur hon var i sin krafts dagar. De flesta syskonen var mycket yngre än hon själv och även de är för länge sedan borta.

Men den svarta kokboken finns kvar.

söndag 20 november 2011

Dukning och servering

Alla bulionsoppor à pureer serveras före kötträtter, mjölk och frukträtter efter. Har man fruktsoppa bör efterrätten ej vara frukt. Det finnes middagar då man serverar 12 - 15 rätter i vanl. fall 5 - 6. Först soppa, sedan fisk så kötträtt, mellanrätt, finare kötträtt, desert, sedan ost, kex, frukt, konfekt. Soppan serveras uti serveringsrummet, och bör helst vara två en klar och en afredd. Fiskrätter, dels kokt dels stekt, stufningar eller färsar. Första kötträtten tunga, färs, hamburgerbringa med ärter à legymer - Mellanrätt jordärtskockor, sockerärter, kronärtskockor, sparris med rört smör. Gratin på blomkål - finare kötträtter fågel (inga grönsaker endast sallader) - Desert (glass etc.) Viner - till soppan Scherry Rödvin eller Madeira, till fisken Renskt vin till Kötträtter Rödvin Champangne till mellanrätter Wichy eller Appollonoris.

Frukt och konfekt sättes på bordet genast. Sherry ò Portvin i kannor. Bordet prydes med blommor. Gafflarna läggas till venster, knifar och skedar till höger å frampå tallriken fruktknifen med gaffel i glasen (?), Servetterna brytas i ett eller två mönster på tallriken. Bröd i servietter. Värden ò värdinnan plaseras på långsidan midt emot hvarandra. Hedersgästerna plaseras, damen till höger om värden, den manliga hedersgästen till venster om värddinnan. Man börjar med att servera hedersgästen, sedan i ordning. Smörgåsbordet serveras antingen på assietter eller särskildt smörgåsbord. Faten serveras med grönt och citron. Vid deserten tages allt bort och bordet sopas.

Ost ò kex servera à brickor och bjudas omkring.

torsdag 17 november 2011

Sötost (eller ostkaka)

Till 2 kannor söt mjölk tager man 2 stora händer mjöl 2 ägg ett par droppar löpevatten. Äggen mjölet och litet mjölk röres först ihop. Så värmes mjölken att den blir litet mer än ljum och rör det andra i och 2-3 droppar löpe. Detta skall koka upp under flitig röring att det ej skär sig. Skall det blifva ostkaka slås allt upp på ett durksalag att vattnet får afrinna och det tjocka lägges i en form och gräddas i ugn. Skall det blifva sötost låter man det koka tills det blir någorlunda tjockt.

(Ostkaka)

14 skorpor 1 1/2 l. gräddmjölk 100 gr socker 5 söt à 10 bitter mandlar 5 ägg. Skorporna blötas upp i mjölken och sedan tillsättes det öfriga sist de uppvispade äggen. Smeten slås i en smord form.

måndag 14 november 2011

Limpor

På morgonen kokar man upp vattnet med fänkål eller kumming (skall koka rigtigt) och arbeta det noga i mjölet sedan låter man det stå och följande dag kokar man upp sirapen och skär pomeranskalen i fina tärningar och häller dem i sirapen slå allt i limpdegen och pressjäst. Gräddas på 1 tim.

Kalfdans

Uti råmjölken blandas litet hackad och stött mandel och socker. Slås i en form gräddar i ugn (men i vattenbad på spisen). Man måste se till att den ej står inne för länge att den skär sig. Om mjölken är för stark får man späda med litet mjölk.