Starksoppa

I en kastrull fräses smör (ljusbrunt) och mjöl iröres, nog att soppan blir simmig. Sedan ivispas färskt köttspad och röres till soppan kokar. Smak af Kognak och scherry. Färgas med soya. Serverad med bröd och ägg (Engelsk), med makaroner (Götisk) och med oxsvansar (Oxsvanssoppa) samt med tärningar af morötter (Kråkfårsoppa). Horsport Soppa kokas som starksoppa, serv. med (stekt kött i tärningar). Favorit soppa som Starksoppa med knell (?) (fiskfärsfrikadeller).

Bulion

Till Bulion användes läggen, lägges i kallt vatten men när det en gång kokt spädes det med kokt vatten. Sopprötter alla slag. Färgas med soya, litet salt.

Svartsoppa (annan beskrifvning)

Kråset af gåsen kokas i vatten. När det är färdigt användes spadet till soppan. 1/3 l. gås eller svinblod, 2 matskedar mjöl, 2 1/3 l. bulion (spadet hvari kråset kokt), peppar, ingefära, Kryddnejl., salt, socker, ättika, äpplen, plommon. Större delen af bulionen uppkokas och en redning af mjöl, blod och resten af bulionen hälles under kraftig vispning hvarmed man fortfar tills soppan är färdig. Plommon och äpplen serv. i soppan.

Soppor: Svartsoppa

Snyggt och prydligt har Freja satt överskriften Soppor. Men uppe i hörnet finns en anteckning med små bokstäver om

Kulör
1 kg socker brändes 2-3 minuter på svag eld - dertill slås 5 dl vatten

Svartsoppa
Då gåsen slagtas skall man hafva tillhanda en kruka med litet ättika och salt uti, så att blodet, under ständig vispning får rinna deri. När gåsen är plockad, svådd och tvättat afvhugges hals, vingar och fötter som skållas och sköljas. Nu urtages ur gåsen allt innanmätet, tarmarna lägges i vatten öfver natten. Sedan hugges vingar och hals i stycken. Men skinnet drages helt af halsen. Stora tarmen bör äfven vara hel för att anv. till korfven. Fötterna skäres upp mellan tårna och tarmarna som äro rengjorda lindas om benen. Magen, hjertat skäres i bitar och allt inkråmet lägges i en kastrull med tillräckligt vatten och salt. Skummas väl vid uppkokningen. Lägg så uti ingefära, peppar, sopprötter och lök. Detta bör koka tills det blir väl mört.
(16 dl. risgryn förvälles i mjölk och låter dem kallna. Stöt så lefvern mycket fin, och blanda den med några finstötta mandlar, nejlikor, salt, peppar och socker, litet finhackad lök, samt finskurna gåsister.) Detta fylles dels i skinnet som er draget af halsen, och dels i stora tarmen. Sys derefter ihop. Denna korf lägges till det andra att koka och upptages när det blifvit kokt. Derefter uppsilas soppan och ställes åter att koka, hvarpå några äppelklyftor ilägges samt 425 gr. plommon. Nu uppvispas gåsblodet med litet mjölk och soppan blir simmig och deruti slås under stark vispning ättika och sirap så att den får en god sötma. Gåskråset serveras till soppan.

Insidan av pärmen

.
På försättsbladet har Freja skrivit sitt namn och sin adress, Generalsgatan 51, Norrköping. Gatuadressen är senare överstruken med blyerts och ändrad till Korsgatan 17.

Förutom lite kludd finns det ett tårtrecept och ett recept på jäst på pärmen. Skrivet med blyerts och lite svårläst:

Tårta (utmärkt)
5 ägg
2 koppar socker
1 kopp potatismjöl
smak af mandel eller cedher om man så vill
alltsammans blandas (oläsligt)
vispas en timma (?), gräddas i ej för het ugn omkring 1/2 timma

Jäst
1 handfull riven rå potatis
2 msk strösocker
1 handfull humle
2 tsk (oläsligt) socker
Tilltäppt i några (oläsligt) i varmt rum

Vem var Freja?

Freja Wilhelmina Euphrosyne föddes den 7 mars 1875 troligen i Borås. Hon var ett av tretton syskon, dotter till tapetserarmästaren Johannes Andrén och hans maka Alma Wilhelmina, född Andorf. Under sitt verksamma liv arbetade hon som kokerska och hushållerska åt fina herrar och efterlämnade sina samlade recept i en svart vaxduksbok. Dessa recept kommer så småningom presenteras på den här sidan.

Freja, som inte gifte sig och inte heller fick några barn, dog den 18 april 1966. Efter pensioneringen levde hon tillsammans med en eller flera systrar i föräldra-hemmet i Norrköping, enligt rykten inte alltid i full harmoni. På senare år var hon väl inte heller så pigg. 1960 när hon hämtades i bil till en familjefest, tittade hon storögt ut genom bilfönstret och frågade vart alla hästdragna spårvagnar tagit vägen.

Tyvärr finns det nog inte någon kvar som minns hur hon var i sin krafts dagar. De flesta syskonen var mycket yngre än hon själv och även de är för länge sedan borta.

Men den svarta kokboken finns kvar.